Före matchen hade vi pratat om att det var viktigt med mycket rörelse, då Älta brukar spela försvar på ett sätt som inte riktigt passar oss inomhus, men det blev kanske aningen överdrivet. Under de första tio minuterna sprang vi runt som speedade duracellkaniner i offensiven och det blev mest rörigt. Fix och Elin fick emellanåt svårt att hitta några spelalternativ framåt eftersom vi övergav våra utångspositioner lite väl tidigt och dessutom körde med långa utomhuslöpningar.
Då och då fick vi ändå till det och efter nio minuter kunde Sara göra 1-0 efter ett snabbt och snyggt anfall. Fix spelade upp på henne längs vänsterkanten. Hon väggade med Frank och placerade in bollen vid bortre stolproten.
Älta hade svårt att skapa några riktigt heta lägen men efter 17 minuter gjorde de i alla fall 1-1. Vi tappade boll på egen planhalva och var dessutom lite för passiva i den påföljande en-mot-en-situationen. Med en välplacerad tåpaj satt bollen vid ena stolproten och Julia var chanslös i målet. Som väl var kunde vi svara redan minuten efter. Älta försökte sätta hög press på oss men Elin hittade loss med en bra boll längs vänstersidan. Ylva gled runt en försvarare med bra fart och kom ren med målvakten, 2-1.
I den andra halvleken hittade vi lite bättre balans i anfallen. Älta försökte pressa oss till misstag, men vi klarade ofta att spela oss ur pressen och när vi väl kom förbi de första tre motståndarna öppnade sig planen rejält. Vi hade fyra, fem kanonlägen att punktera matchen, men sköt antingen utanför eller så räddade Ältas duktiga målvakt. Med mindre än en minut kvar skapade Älta ett bra läge och det blev ordentligt rörigt i vårt straffområde. Julia räddade men skadade sig i samma veva. De sista sekunderna fick Ylva hoppa in i målet, men vi kunde hålla undan utan större problem. Segern kändes rättvis med tanke på alla fina chanser vi hade missat i andra halvlek.