Trots lite extra marginaler med tiden blev vi alldeles för sena till Bälinge. Trafiken var förskräcklig och vi fick snabbt försöka göra oss redo för match. Tyvärr såg vi dock inte särskilt redo ut under de första tio minuterna. Bälinge tog ett fast grepp om händelserna och vi blev stressade när vi försökte rulla runt på egen planhalva. Det blev ständiga bolltapp på det tvättbrädslika underlaget och hemmalaget kunde ställa om på oss. Vid två tillfällen kom de igenom och det var bara Mollys fina målvaktsspel som räddade oss från underläge.
Efter ett tag började vi anpassa oss till det svåra underlaget lite bättre. Vi spelade med större marginaler och gick in allt bättre i alla dueller som uppstod. Vi hade ett par bra omställningar, men det var sällan vi fick något ordentligt tryck mot motståndarna, det var istället Bälinge som under perioder kunde nagla fast oss på vår planhalva. Det var ett sådant tryck som till slut resulterade i att även Molly tvingades kapitulera. Hon slog en utspark då Bälinge flyttat upp högt med laget. De vann bollen lite för enkelt på mittfältet och kunde snabbt gå till attack. Emilia hamnade i en en-mot-två-situation i mitten och de rann rakt igenom. Denna gång kunde inte ens Molly förhindra baklängesmål. Då hade det gått 39 minuter.
Med en minut kvar av första halvlek lyckades vi, kanske lite överraskande, kvittera. Vi hade fått upp laget och vann tillbaka bollen på vänstersidan. Frank lyfte snabbt en diagonal boll över backlinjen. I den stora ytan vid bortre stolpen dök Jennifer upp. Hon lät bollen studsa en gång och tryckte sedan till på volley. Bollen satt hårt i ribbans underkant och in, 1-1.
I paus pratade vi bara om att få tryck på motståndarna och glömma vårt vanliga sätt att spela fotboll. Och i andra halvlek tog vi under långa stunder över initiativet. Vi var betydligt oftare på Bälinges planhalva, satte hård press och vann duellerna och kunde gå till snabba, raka anfall. Vi sköt en del utifrån och var flera gånger så när att rinna hela vägen igenom. Bella hade till och med två frilägen under halvleken. Jennifer hade öppet mål för ett ögonblick, efter en snabb omställning, men bollen hamnade inte rätt.
Men även hemmalaget hade chanser, även om de var färre än under första halvan av matchen. Inte minst hade de en straff efter 55 minuter. Denna räddade dock Molly och dessutom tog hon ett friläge genom att helt enkelt stå upp så länge som möjligt.
Matchen slutade 1-1 och det var nog ganska rättvist totalt sett. Det krävdes en viss tillvänjning till de ovana förhållandena men i andra halvlek tycker jag vi gör det riktigt bra. Vackert är det inte, men vi anpassar oss och tar kampen på ett starkt sätt. Vi struntar i tremeterspassningar, sulfinter och stillastående tvåfotare och då tar vi över en stor del av spelet.
Nu tar DamU sommarledigt men vi ser fram emot tre spännande matcher ytterligare i division I innan damerna får lite ledigt.
